404 - Totally Lost

Jag ska straxt ta mig ut till Arlanda och hämta upp fröken Fräken. I morgon bitti tar vi oss söderut mot Skagen. Om jag inte har blivit uppäten av björnar (eh) eller fallit ner för ett högt stup (eh igen) borde jag vara tillbaks om en dryg vecka. *

Det kommer regna där med enligt SVTs väder-sajt. Yiha! :/

* Klagomål till folk som trodde att dessa saker skulle hända i Norge alltså.

Varför ha åldersnojjor?

Jag har precis insett att sparar på IKEA kataloger… Kollade igenom en tidskriftssamlare (typ en gammal pic-nic korg, men det låter väl bättre så) och hittar nästan samtliga IKEA kataloger från 1997 tills i år. Den enda jag saknar är 2000 års katalog.

Undrar om en sådan samling kan vara värt några pengar.

Jag åkte över till Norge för att knata upp för Galdhöpiggen, nordens högsta punkt (2 469 m.ö.h.). Började med att ta tåget till Oslo och hyrde en bil där* vilket var rätt skönt. Jag är inte helt övertygad om att min bak hade tyckt om mig efter att kört så många timmar i min egen Hyundai Atos. Dessutom var det bra att ha en säkrare bil på de smala vindlande bergsvägarna. Löjligt smala och inte blev det bättre när man möter långtradare med hög hastighet… Jag var rätt trött när jag väl kom hem.

Fast det är en nackdel med att köra bil själv, man kan inte njuta av utsikten på samma sätt. Missade säkert en hel del trevliga vyer. I vilket fall som helst kom jag fram till Spiterstulen (1 104 m ö.h.) och tältade där. Dagen var solig även om det skulle vara regnigt enligt väderleksrapporterna. Jag började jag knata upp för berget, en tur på 1 365 meters höjdskillnad! Med mig hade jag full packning, även om jag skulle ner till exakt samma ställe. Tanken var att jag skulle kolla att jag orkade det för min två-dagars vandring för nästa “kulle”. Det gjorde jag alltså ikke.

När jag hade kommit upp till ungefär 2 200 m.ö.h. jag insåg hur trött jag var och att det tagit längre tid än det borde dit upp. Så jag käkade lunch och vände neråt istället. Nedåt gick det mycket lättare. Sko-surfing neråt på snötäckena, stooora steg neråt och gliiiiid!

När jag väl kommit ner, duschat och vilat ett tag inser jag att jag har någon slags infektion eftersom jag har feber. Då är det kanske inte så konstigt att det var tungt! Infektionen och det faktum att det skulle regna resten av tiden gjorde att jag ändrade planerna. Jag använde min livlina, ring en kamrat, och fick reda på lite turist-info samt vart närmsta turistcenter fanns.

Det blev en rätt trevlig tur ändå, även om det inte var så mycket vandring. Hur vädret var efter första dagen kan ni själva se. Varför nynnar jag på Robert Brobergs låt Vatten?

En annan bild tog jag när jag bilade över fjället. Är det inte trevligt med den härligt varma nordiska sommaren.

Vid ett ställe på fjället ser jag hur massor med människor åker långfärdsskidor. Hade nog varit trevligare om det inte regnat, men ändå. På vägen ner för fjället träffar jag på ca 20 personer som åker rullskidor, uppför. Hm, varför inte åka vanliga skidor bara någon mil bort? Folk är inte kloka.

* Löjligt bil-ligt eftersom jag har en norsk kontakt på en viss biluthyrare.

Tänkte bara säga att jag lever och inte har blivit uppäten av någon björn. Jag har inte heller rasat ner för något stup och dött. Det var visst folk som trodde annat…

Nu försvinner jag offline ett par dagar. Tillbaks nästa vecka. Jo, ni klarar det. Jag tror på er…

Exet skulle klippa sig idag och vi skulle träffas på granit efteråt. Jag gick in i affären och gick förbi henne en gång innan jag såg henne. Men, det var inte mitt fel eftersom hon hade en helt annan typ av frisyr än hon haft förut. Snygg förresten.

Efter det ska vi gå och käka lite mat. Hon står vid disken och beställer före mig. Sen gör hon det igen! Elakt! Hon går och sätter sig medan jag beställer min mat. Jag vänder mig om. Då har hon försvunnit igen. Jag hittar henne inte förens hon viftar lite diskret på händerna.

Ibland är jag förvånad att jag ens känner igen mig själv i spegeln när jag ska raka mig…

Nu i veckan tänkte jag ta mig över till vårt broderneland i väster för att vandra upp för ett par toppar där. Jag har packat väskan för att se att jag har allt och att allt får plats. Upptäckte hur extremt mycket mellanmål jag plockar med mig. Funderar på om inte det är en av anledningarna till att jag tycker om att vandra.

Jag inte bara får, utan bör, äta en himla massa gott för att få i mig tillräckligt mycket energi för att förflytta mig och ryggsäcken dit vi ska.