Veckans hotell
Så, Nederländerna, vad vet vi då om detta lilla land? Jo, idag har jag lärt mig att det heter Nederländerna egentligen. Holland är visst den största (?) provinsen. Det finns rejält mycket cyklar. De pratar inte svenska, men om man bara hör med ett halft öra så låter det som svenska. Det är dock lättare att förstå text än talat språk.
Hotellet då? Tja, om vi börjar från början. Det ligger precis vid motor vägen, jag upprepar precis vid motorvägen. Sitter man i matsalen så har man max 40 meter dit. Men, det är ändå ett rejält stort hotel. Stort säger jag. Jag klockade tiden det tog att gå från receptionen till mitt rum i normalt tempo. Det bidde 3 minuter och 40 sekunder.
Man börjar med att gå ner en trappa eftersom receptionen är en trappa upp. Sen tar man höger, höger, höger och nu är man inne i den långa korridoren. Gå förbi en tom matsal, en buffevagn som står i korridoren, ett kök och en dröse uppstaplade stolar. Gå igenom en trappuppgång, och sen svänger man höger/vänster ca 10-15 gånger. Upp en trappa och sväng sen två gånger till för att skaka av eventuella förföljare*. Där är då rummet.
Rummet är större än min lägenhet och badkaret ser ut att vara gjort för amerikaner. Lite flådig stil, men rätt trevligt. Jag har utsikt mot en äng där det finns en häst**. Helt klart bättre än att se motorvägen. 
Personalen i den gigantiska matsalen verkar vara lite ouppmärksamma. Det tog ett tag att få en meny, ett par bestick, beställa och betala. Maten var helt ok, men jag kommer nog försöka äta någon annanstans de resterande kvällarna.
* Just because you’re paranoid, don’t mean they’re not after you.
** Ponny? Vad vet jag, jag är Stockholmare…
