Ensamt
Just nu känner jag mig lite ensam. Det är inget kul att veta att jag inte kommer att träffa fröken Fräken förens om drygt 4 veckor… Telefonsamtal i all ära, men det blir inte mycket hångel genom telefonen.
Det är tur att jag inte betalar min mobilräkning själv i alla fall. Jag kan tänka mig att det är en hel, fast det har företaget råd med! 
Jag har i alla fall en resa till USA som kommer att distrahera mig tills jag får träffa henne. Företag ska skicka iväg mig på en veckas utbildning på östkusten. Min chef frågade mig för två veckor sedan om jag var intresserad av att gå en kurs. Jag sa att det vore väl ok, men jag fick ingen mer info om det hela förutom att det skulle vara i slutet på februari och ungefär vart.
Först idag fick jag det första verkliga livstecknet på om jag verkligen skulle få åka samt vart, när hur. Inte för att jag vet exakt vad det är jag ska lära mig, men det märks väl när jag kommer dit om inte annat. Datumet är i alla fall den 27:e. Framförhållning skapar oro!
